...spår, la jag kl 7 imorse. Sen tog jag ut Decibel på en långtur i skogen! Underbart o ha skogen så nära, solen sken, fåglarna kvittrade, bäckarna porlade... Ja ni förstår ?

Spåret fick inte ligga så länge, spårade inget alls förra året och vi hade lite tidspress. Ville att det skulle vara enkelt för tjejen för motivationen till nästa gång så spåret låg ca 40 min. Decibel kände igen tecknen, matte luktade lite blod (antar jag) ryggsäcken och spårning/sele kände hon nog igen för när de sakerna kom fram ur bilen darrade hon av upphetsning. Hon älskar detta! På med selen, fram till startplatsen, visade henne, sa -spår! och lät henne gå, det fanns inte en tvekan! Nosen i backen och fokus till hundra! Vips hade vi passerat vinkel och nått klöven samt köttbiten som hon nöjt mumsade i sig! Tog av linan och lät Henne bära iväg med klöven, stolta steg!!

Applåder till min duktiga skrutta!