Jajamen! Där kom söndagens startlistor upp. I första tävlingen som har banvandring kl 9 har vi startnummer 13.

Ett bra nummer i listan tycker jag, typ i mitten.

Sen i andra tävlingen som har banvandring efter lunch fick vi nummer 6, och bra då det är i första gruppen där med så vi slipper vänta så länge på vår start :)

Nervositeten börjar komma smygandes! såklart ;)

MEN kan säga att nerverna är lite mer samlade än vad de varit tidigare, krävdes alltså 6 starter för att jag ska kunna va någotsånär samlad.

Lite nervositet kommer nog alltid va kvar och det är nog bara bra det! det hör till, är ju ändå tävling med levande djur och man vet aldrig hur det kommer bli, eller hur hon eller jag kommer sköta oss!

Lite nerver extra är det nu med eftersom hon såklart börjat löpa... spännande o se om hon tänker lyssna på mig ändå, ibland under löp är det som om hon stoppar en kotte i varje öra och "inte kan" höra mig!

Var iväg igår kväll och tränade lite, ställde upp en bana och jo då, momenten kan vi ju!

men nog va nosen i backen ett par ggr mer än annars, hon var inte riktigt med mig, så tog det lugnt o lät henne även rusa i snöhögar lite.

Idag blir det bara motion, ska nog ut i skidspåret ikväll så hon får springa lite!

Imorgon får vi besök av en kompis med rottweiler så då blir det hundbus hela em, det är bra avstressning det inför söndagens tävling!

Nu är det där igen, det där grå molnet på min alldeles egen himmel.

Jag tycker att jag oftast har en blå fin himmel över mig, och framför allt tycker jag att sista halvåret/året lyckats mota bort det grå molnet med bara tankekraft.

Varför oroa sig över saker man inte kan påverka?

Varför oroa sig över något som faktiskt kanske inte ens kommer ske?!

ja varför?!

Egentligen förstår jag varför, det har med kärlek att göra.

Den där kärleken som är större än någon annan kärlek, den där villkorslösa.

Den kärleken som man känner för sina barn.

Oron för sina barn, att de ska må dåligt, att de ska råka illa ut.

Klart den oron svävar förbi som ett grått moln emellanåt.

Den HÄR ORON, som jag känner nu, igen.

Den oron som har med ena sonen att göra, den oron som har med kronisk "sjukdom" att göra.

Den oron som har med hans historia som -njursjuk bebis, -som illamående bebis, -som bebis med genomgår operationer, -som bebis som matas via sond i magen, -som bebis som får mediciner var fjärde timme, -som bebis som jag ger sprutor i benet varje kväll, -som bebis som tar med blodprover än jag gjort i hela mitt vuxna liv, -som bebis som växer sakta -att göra.

Den oron är det som på nytt svävar över mig...

Oron har kommit o gått de senaste 9 åren sedan han gjorde sin stora operation, den operationen där han fick sin pappas ena njure.

Oron som kommer tack vare att det inte finns något slut.

Mycket tog slut när han opererades, illamåendet försvann och han kunde börja äta, växa och må bra.

MEN ändå tog det inte slut där, just eftersom att man INTE VET,  inte jag, inte sonen, inte läkarna, inte ens specialisterna som KAN det här, som funnits med oss hela vägen, vet.

Ingen vet när och om han kommer behöva en ny njure igen, hur länge alla mediciner kan hålla nya njuren välmående, och just den ovetskapen svävar som ett grått moln ovanför mig.

Att må dåligt, att halka efter i skolan, att behöva ta tätare prover ökade mediciner och att behöva göra en livsviktig (livsfarlig?) operation igen, är inget jag önskar någon, och speciellt inte något av mina barn, någon av de jag älskar mer än mitt eget liv!

Jag tycker som sagt att jag varit duktig o inte oroat mig så mycket sista halvåret,

kunnat koppla bort och slappnat av.

Men POFF!

Ett provsvar, ett samtal. Så sitter den där, klumpen i magen...

Ibland önskar jag att man satt med facit i hand, att man bara kunde VETA!

En bra dag! I stort sett ;) bra morgon med barnen, bra dag på jobbet, bra eftermiddag med fika hos syster Linnea och barnen. En lite stressigare stund med läxläsning, matlagning, läggning av barn och insikten om att den planerade kvällspromenaden återigen såg ut att bli inställd, gjorde att humöret började dala... Först kl 21 var jag klar med allt och den tiden är motivationen till promenad BORTA! Och det glada humöret likaså... Men ikväll tänkte jag, skit samma! Det får va sent och segt, jag SKA ut!

Fick bli vändan på 4km, försökte hålla tempo i snömodden. Decibel fick till en början rusa fritt, det innebär väldigt få tassavtryck på cykelvägen och desto fler spår upp i skogen bredvid! Oj vad hon hoppade runt i snön, hon älskar verkligen lössnö :)

Efter halva vägen ropade jag in henne till min sida, gick framåt och la in moment ur rallyn. Blandade hej vilt och sprang en hel del fram och tillbaka, stannade gjorde moment, och fortsatte. La in 3 snurrar utåt efter varandra, i spring! Hon tog dem, utan skall!! Trots massa energi och glädje! Älskar framstegen med att jobba bort hennes skällande i uppspeltheten :)

Efter promenaden och hemma igen kommer insikten. Det bra humöret är tillbaka! Kroppen är lagom loj, samvetet är rent när hunden fått det hon behöver, jag slipper känna att jag "skjuter upp" min egen träning hela tiden. Jag kan gå och lägga mig utan att känna att jag återigen fått lägga promenaden åt sidan för alla måsten! Känns så bra!
Ska försöka fortsätta så här, skit samma om det blir sent! Jag mår ju bra av våra promenader, mycket bättre än av att slöa i soffan :)

Ja nu drar det ihop sig, årets första tävling(ar)!

På söndag är det dags, dubbeltävling i Rallylydnad i Rättviks körhall! Arrangör är Falu BK.

I första tävlingen är det 28 anmälda och i andra 25 st.

Inga startlistor uppe än, lika spännande varje gång o se vilket startnummer man får...!

Träning inför söndagen då?!

Ja då vi ju varit ifrån varandra en vecka jag och Decibel så började vi igår kväll och i morse med två sköna promenader helt utan krav. Bara gå tillsammans, och umgås. Lika så hemma, umgås, mysa och passade på att klippa hennes klor.

Vet inte om det egentligen spelar roll för Decibel men för mig känns det viktigt efter att ha varit ifrån varandra att "hitta tillbaka" till varandra i lugn o ro. Genom lek och mys, utan massa träning.

I kväll blir det oxå en promenad i skogen, eller kanske en skidtur ihop och förmodligen bara ren motion nu tills på onsdag eller torsdag, då tänkte jag lägga in ett pass rallylydnad, ev bygga en eller två hela banor eller bara köra på utan planering. Kommer hur som helst bli fokus på de moment som kan komma på tävlingen och alltså inget ur högre klasser. Har märkt att det är bra att köra en "trygg" träning inför tävling för oss båda ;)

Roligt att tävla igen, och NERVÖST som vanligt! :D

Hemma igen efter en underbar vecka i Grövelsjön! All snö som gnistrat i solen, de härliga skogarna, öppna fjället, slalombackarna i Idre, den goda maten, det trevliga sällskapet, den öppna brasan, allt det och mer därtill har laddat batterierna och gett njutning åt själen!

Många fina minnen :)

Nu slöar jag i soffan efter att ha hämtat min saknade fyrbenting Decibel som Erika och Zelda tagit hand om, så underbart snällt av dem o ta hand om hela vårt zoo när vi varit borta! Mer än guld värt!! <3
Har även packat upp, börjat tvätta undan och tagit en skön promenad :)
Nu är det så gott som bara sova kvar...

Flocken samlad! Puss på dig älskade "bejs" som Oliver säger <3

Vintersemester! Vi är i Grövelsjön, imorse kl 7 visade termometern -33 grader... Inte så man känner -yee vi åker skidor ;) men däremot känner man -yeey vi tänder en brasa :) så nu sitter vi framför brasan med en kopp kaffe! Myys!
Igår var vi ute i längdskidspåren hela gänget! Jag, rickard, Martin, Sebastian, mamma, Kjell, Göran och Hanne på skidor. Oliver i pulka, sovandes middag bakom :)

Mycket snö och fin natur! Ett riktigt toppenboende dessutom! Riktigt fin "liten stuga" :P

Efter skidor o middag tog vi en skotertur Rickard, jag, Göran och Sebastian!! Me like!!
Här provsitter Martin och oliver våran skoter :)

Vi har även hunnit med kortspel och lite "gänga"

Skönt med ledigt och riktig vinter !!
Enda nackdelen är att min skrutta Decibel är kvar i Borlänge :/ hon har det dock bra med Erika men jag saknar henne ändå... o när vi kommer hem har vi en vecka på oss att bli härligt samspelta igen och träna lite, inför Rättviks tävlingen :)
Ha en bra dag!!

[Bild]

Kvällen idag har bestått av rallyträning en timme, sen snöbus på baksidan hemma efteråt :)

Vi har dessutom fått nya skåpet på plats :)
200kr gav vi för det, och med lite vit färg så tycker jag det blev bra!

En skön em/kväll som nu ska avslutas med att få Oliver i säng och sen Soffmys :)

...Jag jobbar och Rickard är ledig! Det skönaste när han är ledig vardag är att jag inte behöver upp och ut så hemskans tidigt... 05.10 ringer ju klockan när han ska jobba, för att jag ska hinna ut med Decibel och hem igen, innan Rickard åker till jobbet kl 6. Som tur är så är Decibel väldigt anpassningsbar och ringer inte "ut o gå/väckarklockan" så vaknar inte hon heller för att gå ut. Så idag fick jag sovmorgon till 6.30, så skönt! behövde dessutom inte ut någon längre bit utan bara så pass att hon får rasta av sig, sen tar husse promenad lite senare :)

Ikväll ska vi träffas o träna igen, jag har ritat ihop en enkel rak bana. Med en helt om skylt längst bort och sen nya skyltar på baksidan av de andra så det blir en rak väg tillbaka.

Min tanke är att kunna gå samma och antingen köra den med hund på vänster sida, eller på höger sida. Just för att vi behöver träna in mer högerhandling samt lite snabbare, snyggare possitionsändringar a´la Sitt, Ligg, Stå... så i stort sett bara olika varianter av dessa är det  i momenten på "banan"

Får se om jag tänkt något rätt alls när vi ska ställa upp skyltarna, haha, kan bli helt fel oxå :P

Veckan närmar sig sitt slut, och på söndag åker vi till Grövelsjön för en veckas vinterlekar. Enda nackdelen är att stugan är "djurfri" Decibel får således inte följa med =( Nu kommer hon ha det toppenbra hemma med min ena syster, men saknade kommer finnas där, är ju så van att alltid ha henne hos mig!

Sen när vi är tillbaka har vi EN vecka kvar till tävling...

Weho :P

Var en fråga i en av hundgrupperna på FB om man har hunden med sig i sängen?!

Väldigt många i den gruppen har det märker jag, men inte vi. I vår säng sover bara vi, och emellanåt någon son :)

Däremot får Decibel vara uppepå överkastet när sängen är bäddad, så hon sover middag där med Rickard ibland, och hon lägger sig där när hon vill vara ifred från Oliver o andra småttingar. Soffan får hon inte vara i hur som helst, utan bara om hon fått tillåtelse. Så ibland kommer hon upp o myser i soffan, så här kan det se ut då...