Mörkret faller på ordentligt. VART är snön!? vill ha vitt o fint ute, även om även hösten är fin :)

Vad tycker ni andra om reflexer? Ja förutom att dem är JÄTTEVIKTIGA då, ser alltför många som är ute o går, längs BILVÄGAR o inte ens har en reflex, vare sig på sig själv eller hunden, ibland även med barn utan reflex bredvid sig...

HUR TÄNKER MAN DÅ!?

ok, är man inte rädd om sitt eget liv för sin egen skull så må så vara, men som bilist vill jag inte köra på NÅGON ALLS, även om den människan skulle ha dödslängtan liksom...

o ett djur som inte väljer själv?! eller barn?! eller anhöriga till dessa om olyckan skulle vara där, kanske den människan som går där i mörkret har barn o respektive som väntar hemma?

Kanske som kommer få dödsbud pga att man Är för LAT, är för BEKVÄM eller för COOL för reflexer?! 

DESSUTOM att tänka på reflexer även när det inte är becksvart ute! Även när det är en riktigt grå höstdag MITT PÅ DAGEN behövs reflexerna där när man knatar runt bland bilar, mörka kläder en gråmulen dag syns otroligt dåligt!! 

Jag då. Hur utrustar jag mig o hundarna o övriga familjemedlemmar om dem är med ute?!

Hundarna: reflexsele + lysande halsband. den ena med grönt och den andra med rött. Då ser jag dem dessutom om de är lösa längs billösa grusvägar i skogen

Jag: lampa som hänger framåt i västen med vitt ljus, en lampa bak på ryggen som lyser i rött (två för 40kr på rusta) Ibland reflexväst, ibland reflexjacka. Sen har trivs jag bäst i min träningsväst som har reflexdetaljer fram men inte bak, så nu har jag sprayat den med reflexspray! ENKELT nu kan jag alltid ha den jag vill ha o slipper krångla med extra väst osv :)

Familjen: vi har reflexvästar till alla, samt reflexdetaljer i ytterkläder. väst är en billig o enkel livförsäkring! Sen har övriga oxå varsin lampa att hänga i dragkedjan som lyser.

Så här blev sprayen på västen... syns som en svag grå ton i ljus men det får det vara värt! Går bort när man tvättar den så man får ju tänka till om det regnat på den osv... att man kollar så den fortfarande reflekterar. Det gäller ju för övrigt alla reflexer, att man kollar dem ibland! enkelt men kamerablixten på mobilkameran!!

Det om reflexer :P

Imorgon tävling fö rmig o Javaskruttan! sista starten i nybörjarklass för nu har jag skickat anmälan tll dubbeltävling i fortsättningsklass! i ridhus! gäller o boka lite ridhustider o TRÄNA nu! :D

Decibel då, hon är pigg o glad! duktig på att låta bli såret men får ju såklart ha tröja på! Längtar tills stygnen är borta o hon får börja komma igen ordentligt igen!

Så glad att det gick så bra med operationen!

för många är det självklart,
men inte för alla!
Jag har mina hundar försäkrade.
Tack o lov!
Notan för operationen allt som allt slutade på ca 30.000kr (!)
DET är stora pengar!
Med självrisk som är både rörlig och procentuell samt med avdragen självriskrabatt får vi själva stå
för ca 5000kr.
Ja. 5000 kr är oxå sjukt mycket pengar. Men de pengarna är lättare o få fram än 30 i alla fall...
Och de pengarna är hon lätt värd våran älskade Decibel.
Känslan när hon kom in i rummet när jag var o hämtade henne framkallade nästan tårarna.
Oj vad man älskar sina djur!
Jag är glad att jag är van sjukhusbesökare o kan hålla mig lugn o trygg med hunden under allt men när man fick krama om henne efter denna oro kände man hur spänd jag varit sen jag lämnade henne igår...

Nu blir det några lugna veckor för Decibel innan vi långsamt
startar om oss.

<3

Fått samtalet från veterinären som opererat Decibel.

Operationen gjordes inatt och har gått bra.

En livmoder förstorad 3-4 cm och varfylld.

Hon har antibiotika och smärtstillande, men har ätit lite o varit ute o rastats.

Hon är efter omständigheterna pigg o får om inget tillstöter komma hem i em <3

Ska bli så skönt o hämta hem henne! är så tomt direkt o skönt o få han henne hos sig när man är orolig!

jag har just kommit hem. Hem till familjen. Men en fattas.
Decibel sover i Falun i väntan
på operation.

Igår em var Decibel som inne i sin egen värld, loj o osocial. En av hennes favoritmänniskor kom på besök men hon hade inte ens "tid" o hälsa, hon bara strosade vidare ute på gräsmattan.
En stund senare står vi flera människor o pratar, Java busar runt som vanligt med Decibel sätter sig tio meter bort, tittar på mig och ser ynklig ut. Jag ropar på henne o hon kommer gåendes, sakta. Ställer sig vid mig o tittar bort när jag räcker fram en godis. Hon TITTAR BORT från en godis! Så står hon där, svansen rakt ner o skakar.., jag går in med henne, hon lägger sig på sidan på mattan i köket o skakar som om hon fryser... Lägger en filt över henne o sitter o myser, hon slutar skaka.., sen lägger hon sig i hundarna bädd och liksom bara ser olycklig ut. Följer mig med blicken men lyfter inte huvudet. Jag tar fram deras mat, skramlar lite extra men nej, hon ligger kvar i sängen... Java äter o Decibel bara är där. Senare frossar hon igen, tar tempen som ligger på 39,8...
Ställde väckarklockan flera ggr inatt o kollade till henne... Vatten fick hon i sig o hon sov tungt hela natten.

Ringde veterinär direkt i morse o fick en tid på dagen. Hon kändes piggare idag o tempen nere på 38,8. Men ändå långt ifrån vanliga glada Decibel...

Hon imponerar på mig den här tjejen. Undersökning, röntgen, blodprov o hon bara lägger huvudet mot mig i är stilla så de får göra det dem vill. Röntgen visar vad de tror är livmoderinflammation så blir vidare till Falun för ultraljud. Hon är inflammerad och de vill inte rekommendera annat än operation! Livmodern var stor tydligen...?!

Inskrivning och sen det där svåra... Låta en främmande människa leda iväg min flicka... Känner mig som en svikare som lämnar henne där. Dum tanke kanske men man är ju bara människa o oj va hjärtat brinner för de där fyrbentingarna <3

Nu är det bara att hålla tummen att allt går bra!

*orolig matte*

<3 <3 <3

Idag när vi mös ner oss under en filt i soffan. Min vackra D.

Jag har alltid tyckt om hösten:
Den sköna luften.
De vackra färgerna.
Mörkret så man får tända ljus.
Prasslet under skorna av löven mm.

Morgonsol på vår baksida! <3

Mina fina härliga flickor!

De njuter som bäst lösa i skogen!
Java i höglöp nu, kanske hon blir vuxen sen?! :)
Hade varit skönt kanske! Fröken full i bus o fart, en himla massa tok o bus kring henne! Berättade för svärfar om helgens tävlingar och får kommentaren
-oj det har man svårt o tro!
Ja så busig o yvig som hon är förstår jag att det är svårt o tro att det går att "samla" ihop henne ;)

Här om dagen satt hon uppe på köksbordet när jag kom hem...! Pust!



Nåväl. Mer höstbilder hemma på baksidan <3

Vi bor såå himla fint :D

idag var det dags för tävling igen. Denna gång med löptik...
Kändes spännande ;)

Upplägget var två starter samma fm! Vilket innebar, eftersom löptik startar sist i N-rally, att mina två rundor blev med bara några minuters mellanrum, samt att båda mina banvandringar fick bli innan start.
Så utgångspunkt var, två banor i huvudet och sen starta sist på båda planerna i tät följd!
Är glad över att jag tävlat med Decibel så att jag kunde ta det scenariot med hyfsat lugn... Hade det varit min 5-6 start någonsin så hade jag nog strukit oss från ena starten.

Hur som, här är banorna!

Två roliga banor, bra byggda och mycket tempoväxlingar vilket är en utmaning och riktigt roligt tycker jag...!

Tyckte båda banorna kändes bra, något ofokuserad Java med MYCKET nos...! Men ja, känslan var fin ändå <3

Här är domarprotokollen...!

"Dessa spaniels, så fort det inte händer något så nosas det"

Mm jo, här har vi att
fortsätta jobba på!
Titta på matte, ÄVEN mellan momenten!
Sötnosen!!

Med Decibel har kontakten aldrig varit ett problem, eller jo på sätt o vis, hon tittar så på mig att hon rivit hinder för att hon inte vill tappa kontakten
med mig :)

Så olika, min två flickor. Men ändå så lika. Underbart arbetsvilliga men med olika saker att kämpa med! Det som är charmen i det hela kanske?!

Nå väl. Hur gick det då?!
Jo bästa Java plockade två rosetter!

En 1a placering med sina 96p och en 4e placering med sina 81p av (tror jag) 19 startande!

Känns helt otroligt!
6 starter, 6 godkända rundor.
En 1a, en 2a, en 3e, två 4e och en 7e placering!

Varje tävling ger mersmak...!

Tack Falun för en bra tävling och tack domarna för roliga banor och er tid!

På dagen för två år sen startade jag med Decibel i rallylydnad första gången.

För ett år sen plockade vi hem mästartiteln!!

I år har hon fått avstå tävlingar pga sina eksem... Tränat har vi gjort en del ändå, hon älskar det ju!

Istället så har jag startat Java 4 ggr, med 4 godkända resultat! 

Diplomet finns där hemma ihop med lite rosetter :)

Hon får nu flytta upp men jag har inte känt att vi är riktigt redo än, lite för mycket nosande så risken är att vi fastnar i frestelsen så vi tränar på siktar på uppflytt efter nyår =)

Är så glad att jag anmälde mig till den där kursen med Katrin i rallylydnad på våren -13. 

Så roligt att vi upptäckte denna hundsport och fick så mycket pepp så vi vågade ut o tävla :)

I helgen dags igen! spännande =)

Jag råkade berätta för Oliver igår att Decibel fyllde år. 

Hans kommentar på det var 

-Var är alla pesenter?!

Så jag smsade sambon så fick han köpa grisknorrar på hemvägen som vi slog in i paket så Decibel fick present.

ack så viktigt <3

6 år blev vår fina flicka igår. Tiden verkligen rusar iväg!